Opera och historiastudier
Vi glömmer det där med bullarna. Vi har just insett att det inte går att baka bullar i Spanien. PUNKT! Däremot lyckades vi med sconsen till mellanmålet idag. Ett poäng till oss!
Dagen har bestått av historiaplugg och vi har blivit väldigt bra på det här med positiva tankar medan vi pluggat historia. Det är fruktansvärt frustrerande att läsa om jobbiga politiska organisationer under spanska inbördeskriget och under Francotiden. Den som kom på detta borde ha skjutits för länge sen! Det är såååå komplicerat! Jag vet ju knappt ut och in på politiken i Sverige, hur ska jag då hålla koll på den på spanska under 1900-talet? Men så fort stämningen sjunker är det någon som säger de magiska orden: Vi klarade fonetiktentan och vips så är alla lite gladare. Eller så kommer vi på oss själva att vi har det rätt bra här som fortfarande går runt i kofta och inte jacka eller så planerar vi våra framtida utflykter och strapatser här i Barcelona vilket gör att bekymren glöms för ett tag. Idag blev plugget lite väl avancerat då jag samtidigt som jag skulle läsa var tvungen att lyssna på musik för att en av våra grannar sjöng förfärlig opera som höll på att ta död på oss! Tror jag aldrig ha fått koncentrera mig så mycket. Jag var nära på att gå ut i korridoren och skrika: Callate! (håll käften).
Trots att klockan blivit mycket och trots att det var bäcksvart ute drog vi på oss varma koftor, mjukisar och skor för att ta vår dagliga promenad. Vi har blivit ritkigt duktiga nu! Vi vandrade kvarter efter kvarter och spanade på all möjliga krypin med allt från restauranger till souventirbutiker. Plötsligt kommer vi fram till en av de största gatorna här och ser då den här byggnaden:
Tyvärr hade jag inte med mig kameran så nu får ni se en bild från google. Byggnaden är dels kontor och dels ett parkeringshus. Mycket snyggare på kvällen då det är upplyst men vad tänkte arkitekten när han valde form på byggnaden? Vi blev hur som helst väldigt glada för när Vera och Sara var här på besök åkte vi till en marknad som ligger väldigt nära den där byggnaden. Vi visste ju inte hur vi skulle ta oss dit så vi tog metron då, bytte tåg tre gånger och åkte i en evighet. Men nu av en slump har vi alltså hittat en väg att gå dit som bara tar en kvart. Bäst av allt är att det finns ett köpcentrum där med. Maffigt dessutom. Säger som Uggla: "Den 25:e smäller det".
Jag ser fram emot morgondagen då jag överlevt konversationslektionen då vi ska prata om immigration och jag ser även fram emot när vi kommer hem och får slappna av och se några avsnitt av Dr.Quinn vilket var väldigt länge sen nu. Sen får vi se vad resten av helgen har att erbjuda! Nu återgår jag till Francos undergång, intressant men plågsamt.
Dagen har bestått av historiaplugg och vi har blivit väldigt bra på det här med positiva tankar medan vi pluggat historia. Det är fruktansvärt frustrerande att läsa om jobbiga politiska organisationer under spanska inbördeskriget och under Francotiden. Den som kom på detta borde ha skjutits för länge sen! Det är såååå komplicerat! Jag vet ju knappt ut och in på politiken i Sverige, hur ska jag då hålla koll på den på spanska under 1900-talet? Men så fort stämningen sjunker är det någon som säger de magiska orden: Vi klarade fonetiktentan och vips så är alla lite gladare. Eller så kommer vi på oss själva att vi har det rätt bra här som fortfarande går runt i kofta och inte jacka eller så planerar vi våra framtida utflykter och strapatser här i Barcelona vilket gör att bekymren glöms för ett tag. Idag blev plugget lite väl avancerat då jag samtidigt som jag skulle läsa var tvungen att lyssna på musik för att en av våra grannar sjöng förfärlig opera som höll på att ta död på oss! Tror jag aldrig ha fått koncentrera mig så mycket. Jag var nära på att gå ut i korridoren och skrika: Callate! (håll käften).
Trots att klockan blivit mycket och trots att det var bäcksvart ute drog vi på oss varma koftor, mjukisar och skor för att ta vår dagliga promenad. Vi har blivit ritkigt duktiga nu! Vi vandrade kvarter efter kvarter och spanade på all möjliga krypin med allt från restauranger till souventirbutiker. Plötsligt kommer vi fram till en av de största gatorna här och ser då den här byggnaden:
Tyvärr hade jag inte med mig kameran så nu får ni se en bild från google. Byggnaden är dels kontor och dels ett parkeringshus. Mycket snyggare på kvällen då det är upplyst men vad tänkte arkitekten när han valde form på byggnaden? Vi blev hur som helst väldigt glada för när Vera och Sara var här på besök åkte vi till en marknad som ligger väldigt nära den där byggnaden. Vi visste ju inte hur vi skulle ta oss dit så vi tog metron då, bytte tåg tre gånger och åkte i en evighet. Men nu av en slump har vi alltså hittat en väg att gå dit som bara tar en kvart. Bäst av allt är att det finns ett köpcentrum där med. Maffigt dessutom. Säger som Uggla: "Den 25:e smäller det".
Jag ser fram emot morgondagen då jag överlevt konversationslektionen då vi ska prata om immigration och jag ser även fram emot när vi kommer hem och får slappna av och se några avsnitt av Dr.Quinn vilket var väldigt länge sen nu. Sen får vi se vad resten av helgen har att erbjuda! Nu återgår jag till Francos undergång, intressant men plågsamt.
Kommentarer
Postat av: Maja
Fika hemma hos mig efter skolan under mellanstadiet innefattade definitivt choklabullar ;)Förskräckligt att det inte går att baka bullar i spanien, du får komma till basel och äta chokladbullar istället ;P
Trackback
